18 Ugandier, 4 Mzungus, 3 hönor och en vit minibuss.
Det var väl som jag trodde. Att ta sig till Rwanda var en piece of cake.
I morse checkade vi ut från vår paradisö, och i stället för att skumpa fram på en lerväg, fick vi tipset av några danskar att gena över sjön. Funkade jättebra. Framme i Muko stötte vi på en snubbe som körde oss till gränsen för en överkomlig summa.
Gränsövergången var supersmidig! Som svensk behövde vi inte ens visum.
Därefter hoppade vi på en lokalbuss (som är en minibuss) och en trekvart och oräkneliga antal stopp senare var vi framme i Muzanse (Ruhengeri). Inlastaren ville vara rädd om våra ryggsäckar, så damens påse med levande hönor hamnade underst...
I morgon är det tidig uppgång.
Vi hoppas få stå öga mot öga med Virungabergens bergsgorillor.
Hoppas dom är mer rädda om sina gorillor än sina hönor.
Vilken fantastisk resa ni gör som familj. Vill också ut i världen på äventyr :-)
Ser framemot att få se lite bilder på gorillorna, lucka till imorgon. Själva har vi sjungit in julen i Kville kyrka med härliga julsånger.
Kram på er
Habari wazungu! Rycker hårt i Afrika-tarmen när man ser detta. Eran köttermometer var f ö bra..
Jag håller tummarna för att ni får se gorillor...Då upplever ni en av mitt livs största drömmar!!! Jag hoppas också att de är snällare mot gorillorna än de stackars hönorna....Kram på er <3
Vad mycket fantastiskt ni får vara med om. Mkt att ta in på en månad.
