Så här funkar det.
Gorilla-treckingen görs i Volcanoes National Park som sköts av staten. Genom att man tar duktigt bra betalt av utländska besökare (och bara en bråkdel så mkt av Rwandier) kan man begränsa antalet tillstånd per dag. Det finns 10 familjer att besöka, och varje familj besöks av grupper om högst 8 personer i en timme om dagen. Man måste vara över 15 år och får inte vara sjuk.
Lokalbefolkningen jobbar nu som treckers, guider och säljer konsthantverk i stället för att ägna sig åt tjuvskytte. Inkomsterna från de sålda Gorillatillstånden fördelas mellan lokalbefolkningen och resten av landet. Det är nu en av Rwandas viktigaste inkomstkällor och gorillastammen ökar.
Alltså - Människan vs Gorillan: 1-1.
Win - win.